när jag var gravid, gick jag till kyrkogården när jag var ute och promenerade. bäst har jag alltid gillat de romska och katolska delarna av kyrkogården. där är gravarna pampiga, utsmyckade och något överdrivna. den lilla sträckan tog nästan en timme att gå. oh my god.
sen E kom, har jag nästan inte alls varit på kyrkogården. jag vet inte varför, jag har helt enkelt gått på annat håll, till pildammarna, stadsvandrat eller så.
för några veckor sedan gick jag "tillbaka" till min kyrkogårdspromenad. och med tillbakagåendet var det lite som om jag vaknade upp, mitt i det alldeles nya gula malmö. hösten är nästan förbi, men när började det? när slutade det vara sensommar? jag förstår ingenting. och när jag gick där på kyrkogården, sa jag hej till den lite jobbiga stenängeln (ibland känns det som om hon följer en med blicken...), jag tittade upp på träden och tänkte: nu är det fanemig höst! och färgerna är så fina.
ikväll har mamma och pappa varit här en liten stund och druckit te och ätit ost och kex. de skulle vidare till malmö arena och se gubben dylan. tur att jag slapp följa med. jag ogillar dylan starkt, jag ogillar för det mesta de som gillar dylan (inte mamma och pappa då alltså och några till) och speciellt de som går på skivmässor och ska köpa dylan-skivor. HUR KAN DET TA SÅ LÅNG TID ATT TITTA PÅ VINYLSKIVORNA?
det är lite som om det blir slow motion så fort bokstaven D dyker upp i skivbackarna för då samlas de i klungor och tiden börjar gå jättelångsamt.
varför jag vet?
jo men, för ganska många år sedan var jag ofta på skivmässor, jag letade vinyler med Depeche Mode. D som i Depeche Mode. D som i Dylan.
på tal om Depeche Mode är det idag 30 år sedan Speak & Spell släpptes. jag har sett DM ganska många gånger. sist jag såg dem, bestämde jag mig för att aldrig se dem igen. det har jag inte gjort heller. och känner mig inte direkt manad heller. men det, betyder ju inte att jag inte tycker om deras musik för det. det blev bara lite för mycket. helt fantastiska koncerter, absolut men ibland va, måste det ta slut.
och här mina vänner, kommer några DM-låtar och är värda att (nästan) dö för:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar