den mest underskattade boken? jag vet inte.. när jag stod vid bokhyllorna och tittade, kom jag inte på en enda... och när jag satt här i arbetsrummet och tänkte, kom jag inte heller på en bok som jag läst som är speciellt underskattad.
men jag vet att människor i min omgivning varnade mig från att läsa Zadie Smiths Autografjägaren för att den skulle vara tråkig och meningslös och inte aaaaalls som Vita tänder.
jag måste säga att jag gillade Autografjägaren hur mycket som helst. dialogen i boken är fantastisk och boken är lättsam på ett inte allt för lätt sätt.
boken handlar, som titeln faktiskt hintar om, en man vid namn Alex-Li, som är just autografjägare. han lever och andas för autografer. sanslöst komiskt och träffsäkert på något sätt.
jag vet egentligen inte ens om Autografjägaren har en plats bland de mest underskattade böckerna, men i brist på fantasi och hjärnverksamhet, tror jag att boken blir ganska bra så här på dag nummer 7.
Det här inlägget är skrivet i förtid och är tidsinställt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar